Det hälsobringande dagsljuset och arkitekturen

Datum: 14 Sep 2016

Vi mår bra av dagsljus. Begreppet ’ljust och fräscht’ är troligen en konsekvens av vår brist på och längtan efter naturligt ljus. Men hur påverkar dagsljuset oss egentligen?

Dagsljus påverkar hur vi mår, om vi känner oss pigga eller sömniga, och det inverkar på vår inlärning och prestationsförmåga. Det vet vi från vetenskapliga studier som gjorts under många år. Men forskarna vet fortfarande inte varför vi mår bra av dagsljus, bara att vi gör det. Det som går att bevisa är att ljuset reglerar vår dygnsrytm, vår inbyggda klocka.

– Dagsljuset ger tydliga signaler till hjärnan om tiden på dygnet. Det gör att kroppen kan synkronisera rytmer – är man vaken dagtid ser kroppen till att den varvar ned nattetid, säger Arne Lowden, sömn- och stressforskare vid Stockholms Universitet.

Dygnsrytmen styr många av våra kroppsliga funktioner, via kroppens celler. Speciella klockgener styr bland annat hormonnivåer, hur lever och njurar arbetar, ämnesomsättning, sömn och vakenhet samt troligen även humör.

Dagsljus styr också halten av D-vitamin i kroppen. D-vitaminet bildas i huden när solen skiner på oss. Vitaminet är sannolikt viktigt för ett flertal funktioner i kroppen. Det uppges vara bra för immunförsvaret, skelettet, motverkar trötthet och depression, behövs för cellernas tillväxt och för att vi bättre ska kunna ta upp mineraler.

Enligt Marie-Claude Dubois, kanadensisk dagsljusforskare vid Lunds Universitet och miljöspecialist på White Arkitekter, behöver vi direkt solljus minst 10-15 minuter tre gånger i veckan för att vi ska få i oss tillräckligt med D-vitamin. Behovet är dock högst individuellt. Hon menar att i praktiken har ungefär hälften av befolkningen i Sverige brist på D-vitamin på vintern.

– Bristen på dagsljus skulle man behöva ta mycket mer allvarligt på i Sverige, kanske anpassa våra arbetstider och skolgång efter den. Det får stora hälsokonsekvenser. Vi har mätt ljuset på vintern i Lund till bara 1 500 lux utomhus mitt på dagen. I Kanada har vi nästan alltid över 7 000 lux vintertid, säger hon.

Som jämförelse kan starkt dagsljus mitt på dagen ge 90 000 lux under en klar himmel med sol, medan en arbetsplatsbelysning ska motsvara 500 lux (belysningsstyrka mäts i enheten lux, 1 lux = 1 lumen/m2).

Det är inte bara mängden solljus som är viktig utan även ljuskvaliteten, som varierar under dygnet. På morgonen får vi mycket av det vita, kallare ljuset som innehåller mycket blått ljus (460 nm), som säger till kroppen att sluta tillverka sömnhormonet melatonin.

Av det skulle man kunna tro att blåfärgat fönsterglas gör människor piggare. Marie-Claude Dubois genomförde 2009 en studie vid Université Laval i Québec med just den hypotesen. Men resultatet blev precis tvärtom. Det blå glaset skapade nämligen ett ljus som kan liknas vid en mulen dag med följden att folk blev sömnigare under experimentet. Bronsfärgat glas däremot gav ett ljus som mer liknade en solig dag så folk tyckte att det var trevligare och därmed blev de mindre sömniga.

– Så utöver biologiska effekter har ljuset även en viktig psykologisk aspekt, som påverkar hur vi upplever en dag. Om jag skulle byta ut fönstren i mitt hus skulle jag välja ett nästan neutralt glas, eller en färg som går mot brons. Det skapar en varmare atmosfär och släpper in solvärmen, vilket jag vill ha i min privata villa, men inte i en kontorsbyggnad.